Sanningen: kroppen efter förlossning

Ni ver hur vissa föder fram sina små bebisar, hoppar i jeansen och är återställda på en vecka ungefär? Det är inte jag. Och jag vet inte riktigt om det där är en urban myt eller om dessa kvinnor verkligen existerar. För mig iallafall är det på tisdag 6 veckor sen förlossningen. Min kropp har sett bättre dagar om man säger så. Jag bär på ca 10 onödiga extra kilon, jag känner inte igen mina bröst, mitt hår är alldeles torrt och konstigt och min bålstabilitet går inte att finna hur mycket jag än letar efter den. Och rumpan har blivit platt? Påsarna under ögonen och nya gråa hår går jag inte ens in på. Eller min korta stubin och gråtmildhet...

Vissa dagar mår jag dåligt över det här. Men andra ljusare dagar gör det mig inget. Inte nåt av det. Jag kan slänga upp håret i en knut, sminka bort det mörka, strunta i extra kilona och bara ha ögon för min bebis, min 4-åring och min man. Min familj. Fast bebisen är ju den som får mest, de två andra älskar jag men bebisen är jag liksom förälskad i. Försöker mörka det för 4-åringen. Det går rätt bra faktiskt.

När bebis är runt 2-3 månader ska jag uppsöka frisör och tänka till lite kring motion och kost. Mål och delmål för att ta mig tillbaka till jag-form. Vissa saker får jag bara ta, gråa hår och mamma-bröst och lite nya linjer runt ögonen. Men den där valken på ryggen. Den ska bort.

BVC, ny plan för nätterna och guldklimpen

Jag och bebis var på BVC i måndags, det visade sig att jag är stolt mamma till en 5 veckors, 5 kilos klimp. Nästan 58cm lång dessutom. En stor kille var bedömningen, ytterst välmående och dessutom tidig med sociala leenden. Det visste jag ju såklart , lillen har varit god och glad och lett mot mig och pappa sen ca 14 dagar tillbaka. Den belöningen suddar ut alla vakennätter, såriga bröstvårtor, nedbajsade kläder och gnälliga eftermiddagar. Det lilla fina leendet. Man liksom bara smälter!

Men det här med nätterna då. Vi har ju börjat prova lite med flaska vid 21-22, vilket funkat bra. Och nu har vi kommit fram till gemensamt på BVC att jag och mannen flaskmatar på nätterna. Alltså även vid 01-matningen. Anledningen är att bebis hela tiden somnar mitt i amningen på nätterna, vilket blir lite tröttsamt för då vaknar han igen efter nån timme och är hungrig igen. Vem orkar det efter 5 veckors sömnbrist? Bebis tycker det är sååå mysigt vid tutten, han liksom äter lite och sen gosar in sig och somnar. Så sött. Men också, jag måste få sova mer. Det bara är så, annars blir jag knäpp. Och det gagnar ingen.

Enda problemet med flaskan och ersättningen är att han liksom håller på och frustar, sätter i halsen och bökar massor. Så närjag pratade med grannen om det här(hennes lilla bebis är också 5 veckor) föreslog hon att jag skulle värma ersättningen lite till bröstmjölkstemperatur. Att jag inte kommit på det själv? Hursom, det funkade så himla bra! Bebis såg väldigt nöjd ut och klunkade glatt i sig utan allt frustande och stök.

Så nu har vi en natt-plan och så här 3 nätter in så funkar det väldigt bra. Och jag får sova iallafall 6 timmar, ibland lite till. Sen ammar jag vid 04-05 och dagen startar mellan 07-08. Känns väldigt humant.

Tack lilla söta fina guldklimpen, tack mannen och tack BVC.

Snöig onsdag

Allt som är bra den här dagen:

Sovmorgon till kvart i åtta!!!

 Bebis sover hela dagen

Långfika med granne och hennes bebis

Nybakad kladdkaka

Ny Mama-tidning i posten

Jag kommer i gravidjeans från i höstas, ett steg i rätt riktning!

Mannen hämtar på förskola så jag slipper gå ut i snökaos

Storebror får leka hos grannen efter förskolan. 

Det är en bra onsdag helt enkelt.

Längtar efter mera vår

Idag längtar jag efter mera vår. Barnvagnspromenaderna blir liksom lite mer njutningsbara då...

Vad är det här liksom? Till och med änderna såg deppiga ut, på ett litet isflak i dammen. 

Äntligen måndag

Det är härligt med helg. Som småbarnsfamilj blir det väldigt intensivt och stora känsloyttringar rätt ofta. Det är roligt, irriterande, vansinnigt och ljuvt. Det är fredagsmys, filmstund, tågbygge, pyssel i köket, lite godare mat, små och stora vänner, blöjbyten, mjölkkaos och pussar varvat med tårar. 

Och idag måndag: tystnad. Bebis sover förmiddag i vagn, diskmaskinen gör sitt jobb och tvätthögen väntar på att sorteras. Tid för mig att tänka och vara. 

Mammasömn tipsen

Igår provade jag tips nr 1 som jag skrev om igår: Dreamfeeding. Det funkade klockrent! Ammade som vanligt ett par gånger under kvällen och sen däckade den dödströtte bebin runt halv sju. Jag var rätt slut runt halv tio och bestämde mig för att testa att ta upp bebin och ge flaska för att köpa mig ett par timmars ostörd sömn. Och det funkade! Han vaknade knappt utan sög långsamt i sig sina 100ml ersättning. Och sov sen vidare utan ett knyst till tjugo över två! Yes! 

Nästa gång han vaknade var vid 05, sen 0620 och sen 08 ngt. Det är lite hackigt där på tidigaste morgonen. Men äh, jag hade iallafall fått flera timmars sömn än på veckor. Det här är nog nya rutinen, en flaska vid 22. 

Lite piggare mamma.