Igår vid kvällsmaten, som bestod av nybakat bullar och mjölk för sonens del( alltså det låter ju verkligen för Bullerbyn för att vara sant men det händer typ en gång om året och enbart när mannen är på bakhumör). Sonen tittade på mig med tindrande ögon och sade: Mamma, jag vet att man inte kan veta. Men om man får hoppas....då. Då HOPPAS jag att jag får en lillasyster.
Och mammahjärtat svämmade över. Min lilla älskade pojke, vill så gärna bli storebror nu. Till en liten tjej. Och jag som är rätt säker på att det blir en kille fick genast prestationsångest. Självklart tar jag det på migsjälv att jag borde skapat en tjej eftersom sonen nu vill ha det. Mycket logiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar